Blacke har en dramatisk och skiftande natur med berg och dalar, skog och ängar, hav och sjö och tillhör en av de äldre byarna i Lövångers församling. Byn är omgiven av tre sjöar, Högfjärden, Gärdefjärden och Blackesjön. I öster sträcker sig Blacke ner till havet.
Fisket var ända fram till 1930-talet en viktig inkomstkälla som senare ersattes av jord och skogsbruk. I byn finns idag 2 bönder som håller landskapet öppet.
Blackhamn är ett fiskeläge med gamla anor. Under 1600-talet hade Blacke ca.55 båtlag som bedrev fiske. Fiskehamnen utnyttjades även av borgerskapet i Umeå och ända fram till 1930-talet hade Blacke en viktig roll som fiskeläge. Tidigare låg hamnen längre ut på skäret men på grund av landhöjningen har hamnen fått flyttas flera gånger. På den gamla fiskeplatsen, som användes på 1700-talet, har det funnits ett kapell på den plats som benämns kyrkbacken. Här finns också spår av gistgårdar och båtlänningar.
Labyrint
I närheten av hamnen finns en labyrint till beskådande. Den användes troligen av fiskare och säljägare för besvärjelser om god fiskelycka eller kanske var det bara ett tidsfördriv i väntan på bättre väder.
Skolan
Huset byggdes omkring 1800-talets slut för att barnen i Blacke skulle få tillgång till den obligatoriska skolundervisningen. Barnen inhämtade kunskaper i ”Ren och flytande innanläsning af Swenska språket, Religionskunskap och Biblisk Historia, Skrifwa; och de fyra Räknesätten i hela tal” (Gösta Holm. Lövånger en sockenbeskrivning del 2.) Byggnaden fungerar idag som byns samlingslokal.
Nedanför skolan har en anhopning av små husgrunder påträffats. Dessa husgrunder tros vara spår efter en fiskarbefolkning, kanske en gammal hamn eller en marknadsplats.
Byns anslagstavla utgör ett pittoreskt inslag i landskapsbilden. Den byggdes av byborna våren 2000 och symboliserar Blacke som en gammal fiskekultur.
